Sviken.....igen

Ännu en gång förundras jag över hur mycket tårar man har.
På 2 veckor har jag gråtit flera dagar än på flera månder innan.
Ännu en gång står jag sårad av den som säger sig tycka om mig o den jag älskar mest.
Varje ord som jag trodde på visade sig bara va lögn o påhitt.
Tårarna rinner o jag vet inte hur jag ska orka gå vidare o leva det liv jag så starkt byggt upp.
Tänk va några ord kan ställa tilll det.
Livet är bra orättvist, varför kan jag inte få va lycklig o känna mig älskad när alla andra får det.
Sitter här en helt vanlig tisdag men ändå känns den så annorlunda.
Känns som hjärtat är utslitet, trycket över bröstet gör det svårt att andas o jag vill inget hellre än bara somna o få vakna till en dag då allt är annorlunda.

Jag ber till högre makter att detta bara är en dröm, men innerst inne vet jag att det är den bistra sanningen
o nu gäller det att ta tag i det här o försöka att hitta tillbaka till det som en gång va mitt liv.

Hörs!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0